Morgontrött?

Tänk att det är sån skillnad när man sover borta. Jag som brukar ha ganska tråkiga sömnproblem sover alltid så gott på hotell, till exempel. Konstigt nog eftersom de aldrig har nog kuddar (jag kräver tre sladdriga) och ibland medför lite oväsen. Detta gäller så klart hundar också: nytt ställe, nya ljud, nya vanor. Izors förra ägare poängterade att han är så morgontrött, att han inte ville varken upp eller ut på morgonen. Nå, det gäller inte här. Klockan fyra väcktes jag av en pigg, skällande Izor. Jag antar att det var fasanerna i trädgården, eller kanske rådjuren, som satte igång honom? Ett par skall bara, sedan var det tyst igen. Boo sprätte förvånat upp och sprang fram till pojken, men hon stämde inte in i skällandet - hurra! Jag drog täcket över huvudet och somnade om. En liten stund senare så var det dags igen. Jag vaknade, Boo sprätte iväg, och efter ett par skall: tystnad. Några gånger till fortsatte det, och när det började ljusna tänkte jag att det var lika bra att gå upp. Så medan Izor var tyst (för att inte uppmuntra skällandet - skällande ska inte komma att betyda "nu får jag något roligt") gick jag upp, klappade i händerna och sa "ska vi gå ut" och möttes av två superglada hundansikten. Så nu har vi varit ute i en timma ungefär, en liten kort promenad och resten av tiden på gården. Tyvärr kan Izor inte vara lös där eftersom det finns en del där staketet är för lågt (vi ska fixa det i helgen) så han fick vara i långlina, men han och Boo busade lite. Eller så här: Boo sprang runt som en tok och Izor rörde lite på sig när hon kom nära. Efter ett tag la han sig i snön och kollade ut genom grinden, medan Boo sprang iväg och nosade. Själv hackade jag med den morgonvresiges iver bort ett tjockt islager från trappen. Alla nöjda.

Och när jag skulle ta in Izorpojken (Boo ville in före så hon var inne) så fick jag en härlig syn: Han reste sig, sträckte sig förnöjsamt och gjorde en lekinvit med busig blick, varpå han studsade ett par gånger på alla tassarna. Underbart! När vi kom in kastade jag pipisen lite innan jag gjorde iordning frukosten till dem båda.

Nu sitter jag med en stor kopp kaffe, Boo ligger på en liten benhög som hon gjort i ordning på den kudde Izor fick med sig (har jag nämnt att hon är hemskt misstänksam och tror att både jag, benen, sovplatserna och leksakerna ska ta slut? Jag ignorerar och ser till att det finns nog av allt, och till sist kommer hon förstå. Hon vaktar inte sakerna och Izor försöker inte ta dem, men när hon ser något som ligger på golvet så tar hon det med sig. Och ett litet gällt pip kommer ur henne när Izor plockar något. Nåja, det är okej.) och Izor ligger i teverummet och snarkar. Själv sitter jag i biblioteket - det är här jag sovit i natt. Övervåningen fick vara katternas domän, de är inte helt nöjda med att ha en shetlandsponnystor hund i huset. Tror förresten det kan ha varit Iris som väckte Izor när hon dundrade omkring där uppe. Nödlösning att sova så här, men det går. Jag har somnat på den här soffan många gånger när vi hade den som tevesoffa...

Idag ska jag - förutom det jag skrev igår - försöka hitta ett sätt att hindra Izor att ta sig upp på vinden. Jomenvisst, Boo är inte sån att hon går in genom dörrar som är halvöppna, eller där det ens finns ett kompostgaller (stora Satan enligt Boo) i närheten. Men sånt hindrar inte Izor som bara går rakt på. Dessutom ska jag ta lite bilder på vinterprinsen, han gör sig så bra i snön. Och några fina kontrastbilder på vovvarna. Motsatserna! Och så ska jag plugga. Och träna Boo - fortsätta på nostarget med post it-lapp för att stänga lådor samt bakdelskontroll med hjälp av en pall.) Buzy buzy, hur ska det gå när jag är så trött? Kanske göra som di tu och ta en tupplur först? Jo det är nog bäst (älskar att somna till hundsnarkljud!).