Lite smått och gott

Idag har vi tagit det i samma makliga tempo som igår. Lite kontaktövningar, lite namnlek, lite introducera "varsågod" och "vänta" (som jag inte tog upp i ursprungsinlägget om träning, men som är ett signalord som är väldigt viktigt när man har två hundar, märker jag).

På morgonpromenaden gick vi ut på fälten och ägnade oss åt att nosa och Boo gjorde allt för att busa igång Izor. Jag tränade lite sitt-stanna, ligg-stanna och stå med Boo medan Izor åt snö. Tyckte det räckte gott och väl. Inne introducerade jag Nina Ottossons DogPyramide och Qulan, som båda hundarna lekte med ett tag.

Till middagsturen hade jag plockat fram köttbullar, grillkorv och Frolic, tre saker som Boo vanligtvis är måttligt förtjust i, eftersom Izor är lite överkänslig mot kyckling (eventuellt) vilket är vad jag tränar Boo på om jag inte använder små bitar högrev, vilket Izor tyckte var ganska gott igår, men inget som fick hans ögon att lysa. Men det fick ovanstående trio (och i kväll har han fått en bit ost vilket också uppskattades mycket). JA jag tror att högkvalitativt godis är nyckeln till framgång. Dock ger jag inte så mycket som det kanske verkar - en halv centimeter tjock skiva grillkorv (alltså typ tunn hot dog) delar jag i fyra bitar som jag sen micrar för att driva ur fettet ur. Varje godis är således i ärtstorlek. En Frolic delas i sex bitar (varför de envisas med att göra färdigt godis så oerhört stort övergår mitt förstånd) och en köttbulle i minst åtta.

Och nu ska ni se vilket toppenträd som växer på vår tomt:

Ett köttbulleträd! Så himla praktiskt när man har hund. Vi har även en Frolicbuske, en korvsnödriva och en gunga där det poppar upp både det ena och det andra. Detta tyckte Izor var alla tiders, så klart.

Sen tränade vi lite ligg tillsammans med den ansiktslösa hunden:


I det allt tätare snöfallet, vilket inte bekommer en tjusig pyrre med tjockaste pälsen ett dugg.


Den lilla sprallisen tyckte dock det var hög tid för leeeeek, vilket jag fångade på de här inte så speciellt roliga bilderna (men de får vara med ändå), och dessutom på en rolig film som jag inte verkar kunna lägga upp (men det hoppas jag Anders kan hjälpa mig med i morgon).








Sen var det dags att gå in, och på eftermiddagen har hundarna mest sovit. Ända tills jag tyckte det var dags att gå en långrunda i det "fina" vädret. Jag tog båda två i halsband och korta koppel (alltså inte i lina), och med lite is i magen och rejält med snö i ansiktet (och därmed ganska säker på att det inte skulle vara så många andra ute - jag vill träna möten när jag bara har en hund, de första gångerna) gick vi ner till stranden. Ditvägen var helt okej, snön och vinden låg i ryggen. Vi såg några människor men inga hundar. Hemvägen var desto pissigare, blä för småspikssnö i sidled! Izor verkade inte ens märka vädret, och Boo gick finfint bredvid sin nye kompis - i lä.

Nu har hundarna hunnit äta kvällsmat och ligger och tuggar på varsitt ben, och det känns som om vi börjar lära känna varandra bra.