Every day is game day!

Jag har anmält mig till Susan Garretts Brilliant Recallers 3.0-kurs. Julklapp till mig själv - och hundarna. Ett av Susans motton är every day is game day, och hon har omvandlat hela träningen till olika lekar, den som är mest känd för svenska (klicker-)tränare är kanske hennes burlekar. Många av lekarna i BR 3.0 förutsätter att man lekt burlekar. Det är faktiskt en av fyra nyckellekar. Jag har lekt mycket burlekar med Gip, även om jag inte alls har lagt lika mycket tid och kraft på det som jag borde för att vara up to date med kursen, men det kan vi snart jobba igen. Just nu står han faktiskt ovanpå sin gallerbur, jag vet inte vad han håller på med riktigt. Rädd för skrammel är han i alla fall inte, och han gillar sin bur.

Som vanligt är det en annan femma med Boo. Jag försökte shejpa in henne i en tygbur jag har, för länge sen. Jag har också försökt locka in henne i samma bur, genom att kasta in grillad kyckling i buren. När jag lockade henne så sträckte hon sig efter godiset - med alla fyra tassarna utanför, och det var ett riktigt dåligt sätt som verkligen inte gjorde henne tryggare i det jag ville. Shejpingen tog så lång tid att jag la ner det. Då såg jag ingen anledning till att hon tvunget skulle behöva en bur. Nu gör jag det. Inte bara för den här kursens skull utan jag har insett hur praktiskt det är att kunna ha Gip i bur medan jag tränar en annan hund, både ute och inne, och det samma gäller så klart de andra hundarna. Dessutom i kurssammanhang, att ha ett eget krypin att vara i - jättepraktiskt. För att träna självkontroll och inkallningar är buren jättebra, och när tikarna har löpt har det varit suveränt att kunna ha Gip på säkert ställe medan jag till exempel duschat.

Så idag tänkte jag att jag skulle försöka igen. Det började ungefär som senast. Boo närmade sig buren och tog försiktigt med en enda tass snabbt i burkanten. Och igen, och igen. Men så fort jag kom ihåg att belöna henne utanför buren (så att inte belöningen hamnade längre fram än dit hon valt att gå självmant) så gick det fort. Två gånger var hon helt inne i buren, om än väldigt kort - men hon snodde runt och gick ut med huvudet först, hon backade alltså inte, vilket jag ser som väldigt bra. Jag lät henne gå ut precis så fort hon ville (dvs jag klickade direkt hon var inne och så fick hon godiset utanför), och hon var snabbt inne med hela eller delar av kroppen igen. Hurra!

Eftersom jag vet att Boo plötsligt kan saker - och sen lika plötsligt inte kan dem längre - så stannade jag när hon fortfarande var pepp och modig. Nu sover hon som en stock bredvid mig, och jag är mer än nöjd med resultatet.