Helt vanliga saker

När Boo kom till oss var hon en rädd hund. Det bär alltid emot att säga det - och gör jag det så vill jag alltid att den jag berättar för ska förstå orsaken: hennes mamma var hemlös. Hon bodde sin första tid på ett hemskt "dog pound" på Irland. Hon skiljdes från tiken för tidigt. Alltså: det är inte vi som skrämt henne!



Och det är det ju inte - under vår tid tillsammans har hon utvecklats enormt, långt bättre än den instruktör vi hade först trodde vi kunde våga hoppats på. Hon har fortfarande en del rädslor kvar, men på det stora hela är hon idag en trygg hund. En trygg, glad och välmående ettåring som det bara kommer gå framåt för.

Varför skriver jag detta nu? Jo, för att förstå hur vi kan bli så glada när hon gör till synes helt vanliga hundsaker! Första gången hon stal mat - det var så nyligen att jag till och med har hunnit skriva om det i den här bloggen - blev jag inte arg utan glad. Varje sak hon gör utan min bekräftelse är framsteg i självförtroende. Förutom när hon blir riktigt rädd - då agerar hon ut helt utan mig. Därmed inte sagt att jag eftersträvar anarki och en hund som lever rövare.

Men saker från senaste tiden: hon har så smått börjat kampa. Det är något jag verkligen vill bejaka, för det är en sådan bra belöning. Jag har fått tips från den instruktör vi nu går för att köpa ett tjockt rep i en seglarbutik, knyta ett par knutar på och sen inte ge till Boo utan leka med det själv. I en så där tio dagar eller tills vi verkligen ser att hon vill haaaaaa. Längtar efter det!

En annan sån där grej som kanske de flesta inte tyckt var så kul, men som gjorde mig så full i skratt: härom dagen var vi i gästrummet, Boo och jag och husse. Plötsligt börjar Boo flytta de rena, sorterade men ännu inte inlagda, kläderna som låg på sängen. Hon krafsade och drog, tog tröjor i munnen och riktigt bäddade. Inte förrän efter en stund insåg jag att hon höll på att "gräva ner" ett smaskigt märgben bland de rena kläderna. Mysigt, haha.

Och så till sist: sorkjakten! Jag låter filmen (min första youtubefilm!) här tala för sig själv.



(Och husse verkar tycka att det är nästan lika kul!) Vilken bra aktivitet det är - 20 minuters sorkjakt och vovven sover sött i flera timmar. Notera också jordfräsen i bakgrunden - det var den vi hade planerat använda, haha.