Andra veckan med Gip

Tiden bara flyger iväg när man har roligaste, finaste Gippen vid sin sida! Denna veckan har blivit ofrivilligt lugnare - vi har varit insnöade och Anders har varit i Stockholm vilket lett till att vi inte kunnat åka på så många utfärder. Några har det så klart blivit. Vi har haft besök och varit på besök själva. Både människor och hundar - stora och små av båda sorterna - är lika roliga tycker Gip. Han har lekt både med en människovalp i samma ålder (fast i ärlighetens namn använde han Nils mest som madrass för att kunna leka med Nils babygym) och en stor vuxen skäggig farbror. Inga problem! Han har lekt med lilla tiken Doris som till och med är lite mindre än Gip, och med stora landseerkorsningen Bruno, unghund till på köpet. Inga problem! Han är liten och visar det, men han är cool och vill mera. När vi var i djuraffären snodde han ett ben och la sig mitt på disken (jag var tvungen att bära honom, den affärens regler...) och gnagde. Trots att det var folk både framför och bakom.

Han är himla social samtidigt som han inte har några problem med att ligga kvar i ett annat rum och gnaga ben en stund. Att knata iväg några meter och kissa själv medan jag står i dörren och väntar är inte heller något som är bekymmersamt. Men helst ligger han nära nära bära, till och med på en människa, och han går nära på promenader och kommer fort fort när man ropar. Känns som förutsättningar för en finfin balans det där!

Vi har fortsatt träna på inkallning (mest) klossen, backa och lägganden. Han börjar bli riktigt säker faktiskt, och klurar snabbt ut vad jag vill. Aha, backanden denna gången? Jag gört! Känns att jag måste sätta upp en ordentligare träningsplan eftersom han är så jäkla snabb. Och han börjar bli riktigt klickerklok, det är urkul! Vi har också börjat träna i samma rum som Anders tränar Boo, och han är så mat- och lekgalen att han inte bryr sig att de håller på en liten bit ifrån. Blir spännande om några veckor när valpkursen börjar att se om det går att applicera även där.

Burträningen kom vi av oss lite i när kattburen var för liten (han kan inte vända sig ordentligt i den och då faller det lite) och kanvasburen som jag tänkt använda tills jag köpt mig en ordentlig stålbur visade sig vara nedpissad av nån katt. Uääääck!

Jag måste också leka med honom på fler ställen, framförallt ute. Inne är det en jäkla intensitet, men utomhus är han lite fegare. Han är faktiskt inte så förtjust i att vara utomhus. Kombinationen vild storasyster och kylan/snön bidrar väl. Har man inte så långa ben är faktiskt snön även i Skåne ett hinder...

Boo sköter storasysterrollen med den äran. Jag är så himla stolt och nöjd med henne. Hon är en suverän pedagog som aldrig tar till hårda ord, men tydligt visar vad hon vill. När de leker (och de leker verkligen på riktigt nu!) så går hon undan, tar ett ben eller en leksak, när hon vill att det ska lugnas lite. Och han lyssnar på det! De delar tallrik utan att tjafsa (fördisktallrik) men när det är hennes matskål så visar hon med en blick att den inte är hans. Och ben kan de ligga sida vid sida och gnaga på, båda respekterar den andres utan trams. Boos tydlighet och det faktum att Gip växt upp med tre vuxna tikar och tolv andra valpar har gett honom utmärkta förutsättningar. Boo som ju är rätt osäker av sig, men får hon sköta snacket utan inblandning av koppel så är hon grym. Stort tålamod med vild valp har hon också. Hon somnar som en sten varje kväll, trots att hon verkligen inte fått mycket egentid eller träning de här veckorna.

Om ett par dagar åker vi till Kalmar för att fira jul - då blir det massa nya människor och nya miljöer för Gippen. Jag längtar efter att ta med honom ut i vida världen. Men innan dess ska jag ha skrivit färdigt mitt examensarbete om stress, så idag blir det passivitetsträning för hela (nåja) slanten.